Navelbråck och diastasis recti

Mycket tankar och funderingar kring min kropp, träning och skador har jag haft på sistone. Jag har ivrigt sökt svar på mina problem och det känns som om man hela tiden måste finna dem själv. Jag har efter mina två graviditeter och förlossningar fått navelbråck och magmuskeldelning (diastasis recti). Alla som varit gravida får magmuskeldelning för att ge plats åt det växande barnet men oftast går dessa ihop igen, ibland inte. Jag har det senaste 1,5 året haft en större träningsmängd än jag någonsin haft, jag har tränat med hjälp av PT, tränat bålstärkande övnigar mm mm. Mina magmuskler har fortfarande inte hittat tillbaka till varandra och slappnar jag av i magen så putar den som om jag vore gravid. Visst, det är inte kul men det som gör mej mest ledsen och uppgiven är att jag tror att problemen bakom mina onda ben, rygg och känsliga mage har ett samband med navelbråcket och magmuskeldelningen.
Navelbråck kan man få om man har en försvagad bukvägg som man kan få speciellt vid kejsarsnitt, täta graviditeter och tvillinggraviditeter. Om man som jag får ett bråck mellan magmusklerna så blir det såklart svårare för musklerna att gå ihop då bråcket är i vägen.
När de inre musklerna är separerade är det svårt att få den styrkan och stöd man behöver för att orka hålla upp kroppen. Ryggen kan bli lidande och i mitt fall även löpsteget (om det är som jag befarar), dessutom ömmar det kring naveln och magen kan göra ont om jag inte hinner dra åt "korsetten" innan jag lyfter eller vid plötsliga rörelser, då känns det som om jag "tappar" magen.
Eftersom jag förmodligen inte orkar hålla uppe bålen ordentligt när jag springer så har jag fått kompensera på andra sätt i löpsteget och överbelastat muskler och leder i benen och får ont. Allt känns som en ond cirkel och jag vet knappt vart jag ska börja.
 
Jag har hamnat i det läget att jag knappt törs träna för jag är rädd att jag kanske förvärrar allt och delningen blir allt större av styrketräning och annat då det blir för stort buktryck.
Jag kan leva med en putande mage men inte med smärta och känslig mage och tarm, som är en vanlig följd av navelbråck.
Detta är ett stort problem för mej och även för många andra, vissa har magmuskeldelning utan att veta om det eller lida av det. Det går att operera om det inte går att träna ihop men kostar massor med pengar, och Landstinget hjälper en inte med dessa besvär då de fortfarande tycker att det enbart är ett kosmestiskt problem, vilket jag vet att det inte är.
Jag vill berätta om detta och lyfta frågan om navelbråck och diastasis recti som graviditets- och förlossningskomplikation precis som bevär med att hålla urin eller andra vanliga komplikationer men som ingen pratar om.
 
 
Min mage i lätt spänt läge
 
 
Min mage i avslappnat läge
 
Nu lägger jag all annan styrketräning åt sidan och kör träning av den inte magmuskulaturen med hjälp av mammamage appen och så ska vi se om jag får reslutat av det, men jag tror det är dags för ett besök hos läkaren för att få den där remissen till op...
 

Kommentarer :

#1: Mari

Hoppas verkligen det ska gå till sig. Måste man operera sådant?

Svar: Man måste inte operera varken navelbråck eller diastasis om man inte får besvär. Dock brukar bråck bara bli större och värre med tiden så det är lika bra att op medans det är litet och förhoppningsvis kan klaras av med titthålsoperation. Jag skulle personligen inte lägga pengarna (ca 70000) på att operera magmuskeldelningen om jag inte hade svåra besvär av det, för man kan ju leva med en putande mage men om det kommer påverka min träning och det jag vill göra och dessutom orsaka smärta i framtiden måste jag fundera ett varv till. I dagsläget är det absolut inte aktuellt för min del, jag ska göra allt jag kan för att det ska gå ihop ändå. Håll tummarna! :-) Kram
Therese

skriven
#2: Emma

Vad bra av dig att ta upp detta då det tyvärr inte är nåt man pratar om eller som sjukvården tar på allvar (enligt min erfarenhet). Hoppas mammamage appen ger resultaten du hoppas på.

Tack för en inspirerande blogg!

Svar: Tack så mycket! Jag hoppas verkligen det ordnar till sig med hjälp av träning. Kram kram
Therese

skriven
#3: Mari

SV. Okej, då förstår jag!! Hoppas det får hållas problemfritt...kramar

skriven
#4: Anna

Hur har det gått för dig med detta? Känner igen mig så mycket och har precis samma dilemma. Det är vansinnigt irriterande att inte kunna slappna av utan att "tappa magen". Opererade navelbråcket i förra veckan. Hoppas det ska hjälpa vad gäller smärtan men är fortfarande bekymrad över magmuskelseparationen. Tiden får utvisa. Hade gärna hört mer från dig om "bara löpträning" gjort det hela bättre eller ej? För övrigt en jättefin blogg :)!

Svar: Hej och tack för din kommentar! Navelbråck och magmuskelseparation är verkligen ett problem och jag känner mycket av det i min vardag. Skönt att du nu fått din op gjord iaf. Egentligen skulle jag avråda ifrån att löpträna med en svag mage, men jag gör det ändå för att jag inte kan vara utan det. Utöver det kör jag med en app som heter mammamage, sök på google så hittar du den. Det är mitt bästa råd till dig nu efter op att göra övningar för magen enl den appen. Om du har tur så går dina separerade muskler ihop helt eller iaf mer, vet ju inte hur stor delning du har. Jag känner väl inte direkt att min mage blivit bättre ännu men jag ska också se till att få navelbråcket opererat och sen börja om med mammamage appen igen och därefter sakta bygga upp styrkan inifrån och ut.
Therese

skriven
#5: Johanna

Hej! Nu vet jag inte om detta är aktuellt för dig, men en gördel när du springer kanske kan hjälpa till att stödja coremusklerna så du inte kompenserar och får ont? Jag fick infekterat KS och har gått igenom många bukoperationer där bland annat rectusmuskeln är bortopererad till 95 % (har kvar lite på revbenen). Det jag fick som rekommendation var att använda gördel hela tiden under läkningsprocessen för att se hur motståndskraftig min hudlambå var. :)

Svar: Hej! Jag har faktiskt funderat på gördel vid löpning och det kanske inte är så dumt? Känner ju ibland vid långa pass att det skulle vara skönt med extra stöd. Ska kolla upp det vidare. Tack för din kommentar!!
Therese

skriven
#6: Sanna

Hej! Hittade din blogg via google då jag sökte på navelbråck. Har själv detta efter 2 kejsarsnitt (ska ev operera o sy musklerna, men det skulle kosta 43000 privat). Jag har en liten diastas - ca 1,5 cm. Hur stor delning har du? Blev nyfiken när du skriver att känslig mage/tarm hänger ihop med navelbråck/diastas! Vart har du läst om det? Eller är det egen erfarenhet? Jag har nämligen känslig mage och blir svullen/uppblåst så fort jag äter något. Skulle va kul att höra dina tankar! Kram

Svar: Hej! Vad roligt att du hittat hit :-) Tråkigt med ditt navelbråck och magmuskel separation. 1,5 cm är liten separation och jag tror inte att det är något som du kommer behöva sy ihop om den inte blir större. Navelbråcket däremot bör du få opererat om det ger dig besvär, se till att få remiss till kirurgen. Jag har ännu inte gjort någon op utan ser det som en sista utväg. Jag har googlat en hel del om navelbråck och sen dragit slutsatser själv att min känsliga mage hänger ihop med det då det började i samband med det mm. Min distans är ca 2-3 cm bred så lite större än normalt men jag ska försöka jobba ihop den med hjälp av rätt träning inifrån och ut. Har du testat mammamage appen? Den är toppen för att träna magen rätt efter graviditet och lägga en bra grund för att sen belasta med tyngre övningar. Hoppas du blev lite hjälpt av mitt svar och lycka till! :-) Mvh Therese
Therese

skriven
#7: Kristina

Hej! Nu är jag ute i sista sekund... Jag har remiss till läkare imorgon 21 dec kl 10:15 pga navelbråck och diastasis recti - hoppas du hinner läsa mitt meddelande innan! Ser att det var ett tag sedan det var aktivitet i tråden, men desto större anledning att följa upp. Hur har det gått för dig med träning och ev op AB bråck?

Jag har två barn, nu 4+ och 16 mån, och gått både hos sjukgymnast och följt mammaappen samt därefter tränat på SATS, men min magprofil är precis som din på bilderna. Och jag känner väldigt mycket igen mig i din beskrivning av ont och oro.

Om du har några tips inför möte med läkare, för att övertyga om behov av op, tar jag gärna emot! Och delar så klart gärna med mig av mina erfarenheter efter imorgon...

Mvh Kristina

skriven

Kommentera inlägget här :