En del av mig

Torsdag betyder ledig dag med min små hjärtan och jag är så glad att vi har den tiden tillsammans. Dock får jag betala med att sluta sent de dagar jag jobbar och att behöva jobba varannan lördag. En ledig dag mitt i veckan är faktiskt guld! Då passar jag på att springa i dagsljus, vilket inte är så lätt så här års annars med heltidsarbete. Idag hade jag tur att min snälla syster kunde vara med barnen så jag fick springa dagens pass. Såg himla trist ut när man var inne men så skönt det var jag väl kom ut. En plusgrad, extremt fuktig luft och bra känsla. Sprang en variant av långa intervaller och det blev ett riktigt bra pass.

I morgon slutar jag tidigt och har vilodag men om benen piggar på sig så kanske jag kör lite styrka för det blir ingen träning på Lördag heller. 

 

 

 

I ett par år har jag haft det här i tankarna och för kanske ett år sedan bestämde jag mig att det var 2016 det skulle ske. Då skulle jag ställa mig på startlinjen till den största utmaningen hittills.

Jag har alltså anmält mig till Stockholm Marathon och jag vet inte riktigt vad jag ska känna, en blandning av förväntan, rädsla, spänning, nervositet och stor motivation. Jag har tagit hjälp av en tjej med coachningen och det känns tryggt och bra. Skönt att ha någon erfaren att fråga och som lägger upp en träningsplan att följa, det passar mig bra. Jag tränar gärna men ogillar att planera pass, så det här kommer bli jättebra! 

Jag körde första passet ikväll efter jobbet i elljusspåret och det var på tunga ben men jag tänkte bara bra tankar och påminde mig själv om att varje steg jag tar är ett steg närmare mitt första maraton, mycket upplyftande tanke. 

Det är exakt 7 månader kvar och jag är mest orolig för att jag ska dra på mig någon skada eller att kroppen ska säga emot den ökade träningsmängden. Har en känsla av att den här vintern kommer gå i en rasande fart :-)

 

Nu för tiden springer ju var och varannan motionär maraton men för mig är det en jättestor grej, en dröm sedan barnsben som nu äntligen är på väg att bli verklighet. Jag har iaf tagit de första små stegen på rätt väg, sen får vi se om det håller hela vägen fram.