En del av mig

Vilken underbar dag! Här har vi haft en riktigt kall morgon men när solen jobbade sig upp på förmiddagen steg graderna och när jag gav mig i väg för en tur på skidorna visade termometern -11. Allt var så stilla och med all snö, så himla tyst och fridfullt. Gårdagens pass kändes i baksidan så det blev inget värsting pass men väl ett pass där jag njöt av varje sekund. Närheten med naturen ihop med träning ger mig den ultimata känslan och det är också på såna pass jag får de största och starkaste kickarna. Lugnet och lyckan jag känner av att ensam skida fram genom ett vinterklätt landskap där jag endast har sällskap av mina egna tankar slår det mesta. Svårt att förmedla med ord men ni som vet ni vet, ni andra hoppas jag kommer förstå en dag, det unnar jag alla! Jag blir otroligt sentimental, lycklig och respekten för min kropp är aldrig så stor som en sån här dag.

Då älskar jag den som mest, när den tar mig dit jag vill och när den känns trött klarar den att fortsätta ändå. Jag är så tacksam att jag har en kropp som är frisk och som jag kan använda till det den är gjord för.

Hade egentligen tänkt mig ett långpass men ett begynnande skavsår på ena hälen satte stopp för det och jag fick nöja mig vid 11 km. Återvände hem fulltankad med energi för att umgås med mina guldkorn resten av dagen. Thelma ville också träna skidor, så vi tog en tur innan vi gick hem och åkte några gånger upp och ner i backen. Så många härliga skratt och tänk vad fikat på eftermiddagen smakar extra gott när man varit ute.

 

I morgon är det jobb igen men framför mig har jag en helg med maken på spahotell, inte helt fel. Helgen verkar bjuda på vackert väder så en jätte väska med kläder och utrustning för både skidåkning och löpning smygs med, så får vi se vad som prioriteras väl där :-)