En del av mig

Eftersom Micke hade tävling idag fick mitt långpass vänta enda till efter 15 när han var hemma igen. Det blev inget vidare pass...inte katastrofdåligt men jag fick aldrig nåt flow, kände mig lite energifattig och kände av skavsår på båda fötterna och av pulsbandet. Passar mig allra bäst att springa på förmiddagar och det beror väl på att jag alltid gör det, kroppen är så van med det. Jag tog mig igenom passet och distansen stannade på drygt 21,5 km när jag var hemma igen men det blev mest träning för pannbenet. Såna pass behövs också inför maraton helt klart! :-) Känner att jag välkomnar återhämtningsvecka med öppna armar haha! 

Hittade den här listan inne hos Mari (www.doitforyourself.se/shapemeup) och tänkte att den vore skoj att fylla i, så här kommer den.

Långdistansare med förkärlek till skogen. Springer väldigt mycket med hjärta och känsla.

Hur länge har du löpt? 

Jag har gillat löpning sedan barnsben och var snabb på korta distanser. Har sprungit från och till i perioder i nästan hela mitt liv men bara sprungit regelbundet och med specifika mål i drygt 3 år. 

De senaste 3 åren har jag sprungit i genomsnitt 3 ggr/vecka året om. Just nu ligger jag på 30-50 km i veckan fördelat på 3, ibland 4 pass. 

Löpning på stig i skogen utan musik i öronen eller tid att passa. Utan plan och bara på känsla. 

Telefon och klocka. 

För att jag älskar det! Det ger en stor frihetskänsla, endorfinerna, lugnet och för att jag tänker så klart när jag springer. 

Nä har aldrig haft anledning. Om det var enda sättet att få springa skulle jag göra det, men det tror jag inte jag kommer behöva. 

Köper ny mängdsko varje år och sen gärna minst ett par till för att alternera med. 

Oftast på nätet då jag ofta vet vad jag vill ha och för att det är så smidigt. 

Förmiddag efter en rejäl frukost! Alternativt tidig morgon om det är en kort runda och inte så hög intensitet. 

Springer ungefär 3-5 lopp per år. Tävlar dock aldrig mot andra, bara mot mig själv. 

10 km och uppåt. 

Jag brukar lova mig själv att om jag inte vill så behöver jag aldrig mer springa efter att jag är klar. Oftast kommer de löftena på lopp när man ligger på max och pressar. Annars är jag ganska bra på att peppa mig när det är jobbigt. 

Jag är ensamvarg helt klart även om det kan vara jättekul med sällskap under ett långpass eller puscha varandra under intervaller. Faktum är att jag inte har så många att springa med så det blir att jag springer själv. 

MAT! Sen vatten och vila förstås. 

Backträning helt klart! Att springa snabbt i backar ökar konditionen och ger starka ben och rumpa. Sen går det himla lätt på flacken om man springer regelbundet i backar. 

Florens marathon :-)

Jag skulle gärna springa med Darin, då skulle han få sjunga för mig under tiden  <3

Nu vet ni lite mer om mig som löpare. Kram på er! 

I Oktober bokade min mamma biljetter till Darins spelning i Gävle och som vi väntat och längtat. Igår var det äntligen dags! Vi åkte dit i god tid för att hinna äta middag först och njuta av konserten. Jag såg väl som de flesta andra Darin för första gången när han sökte till idol, men det var för 5,5 år sedan jag började lyssna ordentligt på honom. Jag spelade hans album lovekiller (tror jag det hette) på slutet av graviditeten med Thelma i magen och när jag precis fått veta att hos skulle förlösas med kejsarsnitt. Jag var rädd och ledsen och tröstade mig med Darins vackra stämma, sedan dess har hans musik betytt mycket för mig. Han har en av de absolut vackraste röster jag vet och hans texter berör så oerhört. 

Har ni inte lyssnat på hans senaste album på Svenska "fjärilar i magen" så måste ni göra det. Lyssna på texterna och ta dem till er. Första gången jag hörde "ta mig tillbaka" av en slump började jag gråta, bara så där. Jag älskar den låten och alla hans andra med för den delen. 

Spelningen igår var fantastisk! Liten, nära och privat på nåt sätt. Han hade en otrolig närvaro och känsla i varje låt och det blev väldigt äkta och berörande.

 

Idag kom min kära mamma förbi och passade barnen en stund när jag skulle springa och sen var hon så snäll och gjorde fotvåd på mig. Det behövdes verkligen, det känns att fötterna utsätts mer nu. Det blir förhårdnader, blåsor och naglar som blir lite tilltufsade. Hur som helst så blev dagens kvalitetspass riktigt bra även om jag först blev lite besviken att jag fick springa oplogad väg. Jag hade två pigga ben efter vila både i Tisdags och Onsdags och hade som plan att ösa på lite, men i snö blir det tuffare såklart både för ben som inte skulle mjölksyras och andningen. Tycker ändå jag genomförde passet bra och är nöjd, det är det viktigaste!

Nu på kvällen har jag och Micke kört ett yogapass och det är så skönt att sträcka ut ordentligt, så glad att vi kommit igång med det.