Det blev inte riktigt som jag tänkt mej....

Vår bebis ligger med rumpan neråt och har gjort det länge men det var inte förns i onsdags det upptäcktes ordentligt av barnmorskan, eller rättare sagt spelar ingen roll hur dom ligger fram till v35. Men jag har gått drygt 37 fulla veckor och då vill man att barnet ska ha vänt sig rätt. Jag har känt på mej detta men man tror ändå att den ska vända sig in i det sista.

Fick en tid direkt dagen efter på förlossningen för ytterligare ett ultraljud och kolla möjlighterna till vändningsförsök. Ultraljudet visade att det var lite för lite fostervatten och det försvårar en vändning, dessutom håller den nu på att sjunka ner i bäckenet och det försvårar saken ännu mer. Kunde ju vara tillfälligt lite vatten så idag fick vi komma in igen för koll. Då visade det sig att det är lite fostervatten och det blev liksom ingen större idé med vändningsförsök.
Då fick vi två alternativ. Antingen föda på vanligt vis med rumpan först (då måste man röntga bäckenet först för att se om det fysiskt är möjligt) eller planera ett kejsarsnitt. För mej var det inte så mycket att välja på. Som förstagångsföderska vill jag inte föda ett barn dubbelvikt och jag tror läkaren var av lite samma åsikt.
Det blev alltså ett planerat snitt..... det var inte alls vad jag ville egentligen, men ibland måste man bara gilla läget.
Jag är livrädd för kejsarsnitt och vill inte alls, känner mej ganska besviken och snuvad på min förlossningsupplevelse men hoppas att det blir så bra det nu kan bli iaf. Förmodligen kommer återhämtningen bli längre och det kommer dröja längre tid innan jag kan börja träna igen MEN det viktigaste av allt är att vårt barn kommer ut och mår bra, allt annat kan jag leva med.

På nåt vis måste detta ha varit meningen, att vårt barn ville skvallra om dålig fostervattenmängd och därför låg i säte, annars har vi aldrig fått reda på att det var så lite med fostervatten och då hade detta kunnat få konsekvenser jag inte vill tänka på.
Vi ska in och kolla vattnet snart igen för det får inte bli så mycket mindre, så hoppas hoppas att det håller sig där det är nu så vi åtminstånde slipper ett akut snitt.

Det är ju så här det är att vara gravid, du vet ingenting om hur det kommer att gå längs vägen eller hur det slutar. Beräknade förlossningsdatumet är inte mycket att gå på, jag känner nästan ingen som fött på det datumet. Många trodde också att jag hade ett stort barn i magen med min stora mage, men faktum är att det är ett litet barn, väger "bara" ca 2800g nu. Det är inte så himla lite men iaf mindre än genomsnittsbebisen.

Som tur är har jag nu lite tid att bearbeta detta och ställa in mej på operation och så hoppas jag att min förlossningsupplevelse blir fin iaf :)



nervöst

Usch, idag är det en lite pirrig och nervös dag.... Jag hoppas allt kommer gå bra och att det blir som jag vill, eller så nära som möjligt av det jag vill iaf :)
Jag vill veta lite mer innan jag berättar vad det är som jag ska göra, kommer uppdatera de närmsta dagarna.

Annars händer inte så mycket här hemma, jag promenerar med Atlas och fixar lite här hemma när jag orkar. Har fått rejält ont i rygg och höfter, ljumskarna ilar som fasen men jag antar att det hör till :)

Var och shoppade igår och hittade en del kul. Bla en tröja till mej, vita krokar till sovrummet, lite bebiskläder, smått och gott på IKEA mm.

Önskar er alla en bra dag!

ny bil!

Nästan ny i alla fall... Har haft min bil på lackering av framskärm, en framdörr, en bakdörr och bakluckan. Fick hämta den idag och den är ju som ny :)
Vi har en kille här i Färnbo som är riktigt duktig på det här med lackering och eftersom det kommit en del rost på dessa delar på ena sidan av bilen så hade jag några alternativ: 1 sälja den som den var och fått en skitsumma, 2 kosta på den lack för några tusen och ha den kvar, 3 ha den kvar i de skick den var och då bara fått mer och mer rost tills det sett skit skabbig ut.
Kändes som om det var ett lätt beslut med tanke på priset vi fick.
Är ju himla nöjd med min bil och vill gärna ha den kvar och nu kommer den vara fin ett tag till =)

I helgen är det späckat schema med middag hos mina föräldrar med övernattning eftersom Micke ska hjälpa min pappa med att sätta upp ett innertak i morgon, kräftskiva med Mickes familj och några till och slutligen 5-års kalas, Mickes systersson fyller år.
Tror jag kommer vara ganska trött på söndag kväll...men det ska bli roligt att ha lite att göra också. Det är nämligen ganska tomt här hemma och lite långtråkigt när Micke jobbar om dagarna och jag går här och släpar benen efter mej ;)

På tisdag är det BARA två veckor till Ozzy konserten, hopps hoppas!!!

regn, bullbak och minnen

Idag spöregnar det men som tur var så hann jag och Atlas gå morgonprommisen innan det började på allvar. Förmiddagen har ägnats helt åt bullbak och en sockerkaka hann jag med också innan det blev dags för lunch. Vissa dagar är jag hur slut som helst och kan göra absolut ingenting på en hel dag och så finns det dagar som idag då jag bakar, städar och grejar med saker :)



Dom här ursöta små skorna i jeans fick vi av Johanna och Andreas. Johanna hade köpt dem i april när de var på Kreta och nu kunde hon inte hålla sig längre, så jag fick dom =) Tack!!



Atlas tycker det är mysigt att ha matte hemma hela dagarna och det märks väldigt bra att han är van att vara själv på förmiddagarna. Han ligger och toksover och bryr sig inte ett dugg om vad jag gör, följer mej inte nånstans utan bara ligger och snarkar :) Mitt gullhjärta!



Annat jag har gjort är att titta på en massa foton från vårt bröllop som vänner till mej har tagit, samtidigt som jag lyssnar på Enya´s "Caribbean Blue". Den låten är så fantastiskt vacker och det var den vi dansade bröllopsvalsen till. Jag bara ryser när jag hör den och kan inte hålla tårarna borta.
Jag känner en sån enorm lycka rusa genom kroppen. Jag vill vara där jag är nu för alltid, sida vid sida vid den mest fantastiska människa som finns. Att vi snart kommer ha en till liten människa här som är resulatet av vår kärlek känns stort. Jag hoppas vårt barn blir som Micke, den snällaste i världen!



Ha det gott allihopa! Jag ska nu vänta in syster, då blir det fika med nybakat =))


hösten smyger sig på

Ja, värmen håller i sig och nu börjar det bli tufft med den tycker jag. Jag svettas konstant och skulle helst gå naken hela tiden, men det måste jag bespara mina medmänniksor ;)
Det är jätte härligt med värme och sol MEN inte när man väger massor mer än normalt och flåsar för minsta meter man går :( Tur vi har poolen, det blir garanterat ett dopp i dag.
Igår kväll var vi till Johanna och Andreas med Co och hälsade på. Vi tog en prommis med hundarna, grillade och spelade spel. Det var som vanligt mycket trevligt. Jag sov enda till 9.30 idag!!! Inte van att vara uppe till sena natten nu för tiden ;)
Skönt att Atlas och Salsa går så bra ihop, det blir sällan en massa bus och stoj utan dom är väldigt lugna i varandras sällskap. Lite bus blir det ju men det går snabbt över.

Muffin har varit borta i 2 dagar och usch vad obehagliga tankar som kommer, det är nämligen inte likt honom. Även om han är ute väldigt mycket på somrarna så ser man alltid till honom varje dag.
Men igår kväll när vi kom hem så satt han på bron och väntade, min lilla gosunge!

Tänk att halva augusti nu gått, men just i år gör det inte så mycket som annars att hösten kommer. Tycker det ska bli skönt och mysigt. Dock hoppas jag på en solig och fin höst så man kan vara ute mycket.



Hoppas ni inte får ångest av den här vackra bilden men det är faktiskt bara två veckor tills det är höstmånad =) 

träffa vänner

Idag ska vi ta oss en liten utflykt till Sevallbo och hälsa på Malin, Björn och Boman och deras barn förstås. De fick ju en liten flicka för 3 månader sen som vi vill kika lite på och storebror Johan har ju fyllt 3 år i sommar. Vi träffas inte ofta men det är alltid lika trevligt när vi ses.
Snart ska Micke börja på sin sista semestervecka, jag kommer sakna honom här hemma på dagarna (även om han egentligen inte är hemma så mycket).

Min kropp börjar nu bli ett litet (stort) problem, får väl vara glad ändå att den inte blivit ett problem tidigare, för nu är det ju bara ca 1 månad kvar med den :)
Jag känner mej helt emorm och börjar få det jobbigt att gå, stå, ligga och sitta. Ändå känns det bra att jag inte får det för enkelt på slutet, jag vill verkligen bli trött på magen för att få lite extra kraft att klämma ut den sen ;)

Micke körde sista tävlingen i sommarcupen igår och gjorde nog sin bästa tävling hittils, kom på plats 18! Han tränar flera dagar i veckan, vilket resulterar i många dagar/kvällar ensam hemma med djuren men jag är glad att han har det också och jag skulle aldrig kunna ta det ifrån honom. I november ska han till Gotland och köra, fattar inte hur han orkar?

Egentligen är jag inte så mycket för att lägga ut bilder på mej själv över huvudtaget och allra minst gravidbilder men här kommer en iaf (stor som ett hus) =)



Tjockis jag med klumpfot ;) Ser inte så jätte road ut på bilden men så kan det bli :)



Det är är mitt favvo mellanmål, äter det nästan varje dag. Honungsmelon och nektarin, så himla gott!

Heldag i Furuvik

Igår var vi ett gäng på 11 vuxna, 5 barn och en hund som åkte till Furuvik för att ha lite skoj. Det var jätte trevligt trots att dagen inleddes med lite regn och ett getingstick för min del...
Det blev många skratt och jag var helt slut när jag kom hem, sov i 2 timmar.
Annars gör jag inte så himla mycket på semestern, är mest hemma och grejar. Micke har gjort färdigt all trall runt poolen nu och det blev super fint, nu är det bara ett staket runt som fattas....vi får väl se när det kan bli av. Vi har ännu inte bestämt hur det ska se ut riktigt.
Annars har jag hunnit med en 30-års fest och fikat med några vänner.



Alpackorna



En sötis



Tobbe, Ebba och Emma



Tomas, Atlas, Micke och Joline

Har en vecka kvar på semestern efter denna och det känns ganska skumt att jag inte ska jobba nå mer på ett år minst. Det ska bli både skönt och roligt att göra nåt annat men som sagt lite konstigt.
Idag består dagens sysslor av städning och bakning och en promenad med Atlas förstås :)

/Therese



RSS 2.0