En del av mig

På onsdag morron åker jag och Micke till Skåne för att hälsa på en god vän till mej och hennes sambo. Vi har planerat den här resan jätte länge och ett tag var resan riktigt hotad av Atlas krämpor. Peppar peppar så är han nu bra i magen och haltar inget heller, så det ser ut som om vi kommer i väg. Tänker inte åka så långt bort om Atlas inte är kry. Min mamma ska ha honom tills på måndag när vi kommer hem och hon har fått strikta instruktioner om hur det ska gå till med promenader osv. Vill inte riskera nåt innan jag pratat med Ann Essner om hur jag ska motionera honom och så. Atlas hade gärna fått följt med till Skåne om det inte varit för att vi har våra funderingar på att åka till tyskland och handla öl, då måste man ju ha nån stans att lasta in allt också ;)
I går badade vi Atlas och han blev SÅ fin, han är vit, mjuk och flyffig =) Det blev också en rejäl genomgång av hans päls och kloklippning, även håret på öronen har blivit klippt.



Trevlig helg!!

..går det framåt med Atlas mage. Han mår bättre, är piggare och för varje dag utökar vi maten så han så småningom ska komma upp i full ranson. I morse på promenaden höll jag andan när han skulle bajsa, man är ju livrädd att det ska vara löst igen, men det såg okej ut. Det blir iaf bättre och bättre.
Det känns så skönt att han mår bättre för han måste ha haft fruktansvärt ont i magen min lilla älsling. Nu är man så glad att han mår bättre att man nästan glömmer bort emellanåt att han har en massa fel, men ibland kommer det över mej hur dåliga han är fast han just nu mår bra i magen :(
Även om det är tungt ibland så har jag ju en stor älskling också, som dessutom fyllde 6 år igår!!!! Självklart skulle det firas med en smaskig tårta med lax och torkad fisk ist för ljus, den blev väldigt uppskattad =)
Muffin kommer alltid när man ropar och vill alltid vara med där man är. På kvällarna är det BARA husses knä som duger och det har nog inte gått en kväll utan att han legat där när vi tittar på TV. Han skulle aldrig drömma om att ligga i nån annans knä.
Däremot på nätterna när vi ska sova så är det BARA mattes sida av sängen som duger, då ligger han och gosar med mej hela natten, oftast på mina ben så man inte kan röra sig. Det är ett fasligt sjå att hinna lägga sig tillrätta innan han placerar sig på ens ben :) Jag fattar inte vad mitt liv vore utan mina underbara djur, de är fantastiska och ger en så otroligt mycket gläjde varje dag.



Muffins lax tårta, MUMS!



Ja, han äter på bordet.... Det är ju trots allt hans födelsedag ;)



En utslagen hjälte i husses knä

Idag var ju tanken att jag och Atlas skulle träffa sjukgymnast Ann Essner, men så blev inte fallet. I lördags natt började Atlas kräkas och må dåligt. Han fortsatte hela söndagen och ville på söndagkvällen varken äta eller dricka och både kräktes och var lös i magen. På måndag morgonen var han riktigt hängig och då bara sprutade det nån blodblandad sörja ur honom. Jag blev skit rädd och ringde vet som sa att jag skulle komma på en gång.
Väl där så fick jag sedan åka igen utan hund för de ville ge Atlas dropp eftersom han inte ätit eller druckit på över ett dygn. Micke fick åka och hämta honom på kvällen sen. Då när micke kom kräktes han igen och hade kraftig diarré med blod, så då sa vet att vi skulle komma in med honom igen morgonen därpå för att lägga in honom med dropp hela dagen :(
Nu har jag äntligen fått hem Atlas som mer och mer visar sitt vanliga jag, han är mycket gladare och verkar piggare. Han blev SÅ glad när jag hämtade honom =) De hade gett honom en pytte portion mat och han hade ätit med god aptit. Nu ska han ha mini mål varannan timme och sen ska vi utöka succesivt. Måtte vi inte få några bakslag att han börjar kräkas igen för då är det bara att åka in med honom till vet. De tog även parvotest som var negativt och hans vita blodkroppar visade att han inte hade nån vätskebrist, så det känns skönt.
Vi har köpt ett foder speciellt för hundar med mag och tarm problem samt att han ska ha två mediciner i en vecka för bla. magkatarr.
Troligtvis är det hans smärtstillande medicin Metacam som han reagerat på och det ska jag aldrig ge honom igen, om han behöver smärtstillande i framtiden så får vi prova en annan sort.

Jag hoppas så för hans skull att han bara blir bättre och bättre nu så han så småningom kan börja äta sitt foder igen. Sjukgymnastiken får vänta ett par veckor tills han är pigg igen.

/Therese