Idag har jag och Atlas tränat, med största fokus på apporteringen. Vi har även tränat på att simma bredvid varann och göra höger och vänstersvängar. Funkade riktigt bra idag, tränger lite grann, men vänder sig inte emot mej eller klättrar, det blir bättre och bättre för varje gång. Jag provade idag Cristels tips om att lägga handen om Atlas hals när han försöker ruska sig när han kommer upp ur vattnet och det funkade väldigt bra. Jag går ut i vattnet och möter Atlas när han kommer upp ur vattnet med apporten för att kunna korrigera ett rusk, sen backar jag upp på stranden och när jag kommit upp en bit så ber jag honom släppa i min hand på kommando och sedan säger jag "ruska" direkt. Efter att jag kört så ett par gånger så fattade han vinken. Han smög upp ur vattnet och följde försiktigt med upp på land och lämnade och ruskade sig sen =)
Jag provade en tävlingsmässig "enkel apportering", då jag stod helt stilla i utgångsposition. Atlas kom till mej utan att ruska, lämnar i min hand och ruskar sen på kommando. Då blev det cirkus, jag blev så jäkla glad att hela mitt register kom fram ;) Atlas tyckte nog att inte matte var riktigt klok, men väldigt rolig =) Sen tränade jag inte apporteringen nå mer eftersom jag vill avsluta på ett mycket possitivt sätt och inte tråka ut momenten för mycket. Jag hade även med mej ett rep denna gång och det tyckte Atlas var super skoj. Eftersom jag sällan har möjlighet att träna med båt så tänkte jag iaf att han skulle få apportera repet till mej, eftersom han på tävling ska lämna det till mej. Jag tänkte inte på att inte repet flöt, men Atlas var så ivrig på repet att han dök efter det och kom med det =) Sen fick han simma ut bredvid mej med repet i munnen och sen dra mej in när jag tog tag i repet, funkade jättebra!!!
Det känns så skönt när man ibland får en perfekt dag då allt klaffar, man blir nästan förvånad över hur mycket han kan och man blir mäkta stolt. Trots det är jag inte naiv nog att tro att det går lika bra nästa gång, känner jag min hund rätt så kan det lika gärna vara så att inget funkar i morron när jag ska ut igen ;) Kanske är det lite av tjusningen...?
Nånting man saknar är träningskompisar, man har så stor nytta av andras tips och ideér för att inte tala om att få hjälp av nån som "figgar". Har nu iaf fått en mailadress till hon som är vattenansvarig i Leonbergerklubben. Hon bor i Avesta (ca5-6 mil härifrån) och jag ska höra med henne vart de brukar träna, så kanske man kan hänga med på ett hörn.
Trevlig helg!